i'm trying..

TACK, tjejer för att ni finns & för att ni gör allt för att få mig att le!
gårkvällen va mysig, jag behövde det..
efter att vi käkat satte vi oss i mammas & pappas dubbelsäng
och kollade roliga klipp på youtube, som sunnes jul :)  haha.
det va kul.  sen, la vi oss ner och började snacka om allt möjligt.
vi kom fram till att allt va så mycket lättare när man var liten!
kärlek krävde inte så mycket.
jag, kommer ihåg när jag gick i 3:an och var tillsammans med en kille.
å, en dag hade jag fått ett brev i skåpet och där stod det
" hej söt. vill du sitta bredvid mig på klassenstimme? "
man blev så glad att man kunde leva på det i flera veckor..
det räckte liksom med det lilla, å en å annan kram en gång i veckan typ.
jag var glad igår, allt var inte så jobbigt när tjejerna va här..

men, nu när jag kom hem bröt jag ihop..
började lipa för att jag såg att mina favorit ballerinaskor
va sönder.. SERIÖST?!  håller jag på att bli ett psykfall..
är hur mesig som helst nu, för allt..  hoppas det försvinner snart!

iaf, måste ta tag i det här nu!
så satt å tänkte på vad man ska göra för att bäst gå vidare..
okej, here we go!

shoppa sig lycklig? : ah, funkade en stund. men, nu nä..
äta massa choklad? : hade vart gott, men är inte alls hungrig. klumpen i magen sitter kvar.
bränna upp allt som påminner om honom? : nja, lite väl sinnessjukt va?
radera alla sms & bilder? : mjo, då slipper jag ju påminnas..
sova? : jävligt skönt, då tänker man inte..
träna? : mjo, skönt att spinga av sig allt & så springer man lite fortare..
umgås med tjejerna? : lätt det bästa! 


dagens inköp blev.
en rosatunika från ginatricot
& ett par converse! 


Ciao / emma.♥

I can take the rain on the roof of this empty house
That don't bother me
I can take a few tears now and then and just let them out
I'm not afraid to cry every once in a while
Even though going on with you gone still upsets me
There are days every now and again I pretend I'm ok..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0